ja, vad ska man göra, gråta eller bara skratta som ett tok?

vissa människor tror jag aldrig att jag kommer att förstå mig på, men det kanske aldrig var mening till det heller.

trodde ett tag verkligen att jag gjorde det, dvs förstod dom, men nu kanske jag äntligen fattar att det bara var en inbillning gjord av mig.

några av dom jag talar om kan inte fatta egna beslut av någon anledning.

de går runt och kollar av med varandra om det är okey eller inte...aldrig ett eget beslut eller initiativ.

det kan jag tycka är sorgligt, att aldrig bli självständig utan att hela tiden go with the flow.

jösses...själv är jag v'äl inte som dom, tror jag.

jag anser mig själv som min egen kapten över min egen livsfärja, mogen att fatta egna beslut, om de blir lyckade eller inte är väl en annan grej.

nu ska jag äta...ses senare

kram <3