jag har inte skrivit på länge. men whatever.

Inatt hade jag en konstig dröm - en såndär dröm man har när ens undermedvetna vill säga nått.

grejen är att mitt undermedvetna inte är så sneaky med vad det vill säga. pang på bah! tydligen är jag för trög för att fatta annars..

jag drömde att jag skulle övernatta några nätter på ett hemsökt ställe.

eller hemsökt och hemsökt.. det dök upp folk som ville ha ihjäl en.. och en av dom bar alltid runt på en kniv. man var tvungen att se honom och säga hans namn för att han skulle försvinna. han stog konstant bakom en dörrkarm och försökte sneaka sig runt så att han kunde hugga mig i ryggen. men jag höll ju uppsikt medan dom andra hade roligt (of course..haha) så han kom aldrig förbi dörrhelvetet som tur var.

jag gick snabbt därifrån och hamnade i ett vanligt rum. då kommer såklart två av dom här hemsökarna, ställer sig bakom mig och börjar strypa mig med händerna.

HÄR gör nästan mitt undermedvetna narr av mig. helt plötsligt står det någon bredvid mig i rummet medan jag blir strypt som säger att om jag slutar vara "greedy" (girig är inte rätt ord..) så försvinner dom. (tack kära undermedveteshelvetet)

jag koncentrerade mig (för så går det till när man slutar vara girig) och dom försvann.

sen att jag hade sönder en familjebil med trägolv innuti senare är en annan sak.

summan av kardemumman; jag ska inte vara så girig.. nu återstår det bara att komma på vad det gäller..

sista finskan är klar! nu är måndagar genast lite lättare att ta sig igenom!

nästa stopp är etik och livsfrågor, sen engelska och ännu mer etik och livsfrågor..

det vill ni inte veta. men jag påminner mig själv.. tydligen har jag glömt bort uppgiften om dödshjälp till och från i ca 12 veckor... bais.

men jag ska bli bättre. sen. eller om jag bara kunde sluta ljuga; aldrig.

låten är gammal som dinosauriernas första stig men det kan inte hjälpas. gillar texten. den är lite psycho men vem fan är inte det? 

oh gawd. sommaren.. den är lömsk och snabb. man tror att den ska vara seg och inträffa på ett väntat datum. men det händer aldrig. den är här när du minst anade det.

och jag som varit på fika-humör nästan varje dag hela vintern.. hur tänkte jag där!?

*uuhuu...*

inte nog med att jag måste börja om förra sommarens jobb. nej jag måste gå tillbaka ytterligare.. fast det gör inte så mycket.. jag gillar att springa. men tanken är värre!! det är alltid tanken som ställer till det!

fän.

damn you diet kitteh damn you

oj! hittade precis en inte så fin blogg. men den var.. bra. inte udda. men bra.

jag är imponerad. kanske har jag hittat en ledtråd?

haha. eller så hittar jag på

mja. läsarantalet stiger. fast det bryr jag mig inte så mycket om.

om den gör någon glad genom skadeglädje eller.. finns det nått annat?.. så är ju det öh. bra.

böcker är bra! serietidningar är bra!

dom agerar som avledande manövrar = grovt bra.

att dom sedan gör att man inte pluggar är mindre bra.. men allt kan inte alltid bara vara positivt. right?

jag har börjat smått igen. böckerna fick det svårt att hitta på nått tillräckligt spännande. nu när jag tänker efter har jag väldigt många nya böcker som jag vill läsa hemma.. shit vilken tönt jag är. fast det måste man också få vara.

t.ex har jag Jean M Auels nyaste bok hemma. den är så vacker så det kräver en smiley! :'3

började läsa serien tidigt.. runt.. 11-12års ålder. lite för tidigt kanske.. men de är de bästa böcker jag läst.

trots att varje bok ligger på runt 700-900 sidor har jag läst hela serien 4 ggr. extra nörd-poäng! *high five!*

tror jag kan dom hyfsat utantill.. men det behöver egentligen inte ni veta. men nu är ni så tvungna ändå.

borde verkligen plugga finska men det blänker så fint i hörnan..

mutta hymyilen

lätt konstaterat; jag hatar att gå i stora köpcentrum.

är det något som kan göra att man går från nästan oförskämt bra humör till att man vill lägga sig under alla nertrampade golvplattor är det väl just detta.

det börjar med att man tycker att man valt RÄTT kläder idag för att gå på stan.

men allt eftersom man ser dessa gorgeous skyltdockor som blivit anmälda tusentals gånger passa kickass i de fulaste av fula trasor (ja jag pratar om DIG gina tricot) så början man fundera på vad fan jag tänkte imorse med mina kläder.

kan jag skylla på förvirring? min ringa ålder? mörker? min mamma?

listan kan göras lång.

huvudsaken är att jag hatar det.

det enda som får mig att må bättre är folk i samma situation som mig. dvs där man ser att kläderna de valt inte valdes medan man var psykiskt stabil.

kanske hade man en flashback tillbaka till det gamla goda 90'talet då folk uppenbarligen gick på syra.

eller så kände man för att ha maskerad idag! tyvärr ville inte någon annan än du vara med.

och lik förbannat så står man sen där och kollar. kollar på dom levande skyltdockorna som föddes med stil brutalt nerpressat genom navelsträngen.

men såhär runt halv ett på natten bekommer det inte mig någonting.

då gjorde det det.

jag gillar inte då.

tänk vad fina vänner jag har <3

jag som trodde jag skulle sitta ensam ikväll och vara gloomyface. men ikke!

ni är så fina. hela bunten. och jag skulle gått under sen länge om ni inte varit så förbannat snygga och allmänt bäst.

klyschigt så man kräks. ja tack.

men snygga som fän är ni.

konstigt hur bitar ur olika låtar bara fastnar..

"through despair and hope, through faith and love, till we find our place on the path unwinding"

det kanske ska bli nått form av mantra?  (eller så är jag bara sån tönt att tom. jag snart skäms)

och ja det var jultomten-klyschigt igen med engelskan. men det som fastnar fastnar!

och grattis igen amanda!

jag är girig och det här duger inte.

hur kan man ha mer än mycket och känna det som att man har minus allt.

minus världen och hela dess befolkning, minus den evigt snöiga galaxen, minus universum minus gubbaset som ska ha skapat det (förlåt om du faktiskt finns, kanske hade varit bäst om jag inte haft en fri vilja att skriva det där?).

min musik duger inte, mitt allt duger inte.

jag blir galen.

fan vad jag ler. jag ler tills den sista tanden syns, tills jag övertygat till och med mig själv.

fan vad jag ler