tänk vad fina vänner jag har <3

jag som trodde jag skulle sitta ensam ikväll och vara gloomyface. men ikke!

ni är så fina. hela bunten. och jag skulle gått under sen länge om ni inte varit så förbannat snygga och allmänt bäst.

klyschigt så man kräks. ja tack.

men snygga som fän är ni.

konstigt hur bitar ur olika låtar bara fastnar..

"through despair and hope, through faith and love, till we find our place on the path unwinding"

det kanske ska bli nått form av mantra?  (eller så är jag bara sån tönt att tom. jag snart skäms)

och ja det var jultomten-klyschigt igen med engelskan. men det som fastnar fastnar!

och grattis igen amanda!